Markanvändnings- och bygglagen förnyas som bäst och det är en välbehövlig totalrenovering som kommer att hjälpa byggbranschen ta klivet in i den cirkulära ekonomin. Nybyggen ska bli koldioxidsnåla och klimatutsläppen ska beaktas under byggnadernas hela livscykel, i synnerhet vid valet av material. Det kommer också krav på nya byggnaders livslängd och hur de kan modifieras, repareras och rivas.
Byggnader och byggande använder idag cirka 50 procent av jordens naturresurser och cirka 40 procent av den oförädlade energin. Globalt producerar byggsektorn cirka 35 procent av alla växthusgasutsläpp och 30 procent av allt avfall. Det säger sig självt att en förändring är nödvändig om vi ska kunna prata om en hållbar framtid.
Det är ändå inga svåra eller märkvärdiga saker det handlar om. Det första och viktigaste är att ta hand om de hus vi redan har genom att underhålla, reparera och renovera. Ju färre nybyggen desto mindre resurser går åt. Om man ändå måste bygga nytt så gäller det att tänka några steg längre än hittills för att huset ska gå från en belastning till en resurs.
För att hålla måttet i en cirkulär ekonomi behöver ett hus vara kvalitativt byggt och bestå av material som går att underhålla och reparera. Detta för att vara långlivat och anpassningsbart för förändringar i användningen. Lyckligtvis har vi ingen brist på hållbara byggmaterial i Finland eftersom bland annat trä och lera är ypperliga i det hänseendet. Material som bör fasas ut eller minimeras i användning är till exempel PVC, laminat, cellplast och betong.
Våra hus ska också i så stor utsträckning som möjligt bestå av återanvända material och de ska byggas på ett sätt som gör att materialen kan plockas isär och återanvändas igen när husen en dag ska rivas. Allt detta kan kännas som en utmaning till en början men det finns hjälp att få. Bland annat har EU-kommissionen tagit fram ett verktyg kallat Level(s) som hjälper byggföretag att planera och förverkliga byggprojekt enligt den cirkulära ekonomins principer.
De hus vi bygger idag ska vi fortfarande bo i om hundra år. Det betyder att vi måste tänka på hur husen klarar de krav och påfrestningar som kommer att råda då med tanke på energiförbrukning och ett förändrat klimat. Den reformerade lagen är tänkt att träda i kraft första januari 2024, men det bästa är att börja på redan idag. Kunskap och erfarenhet i ämnet kommer att vara en värdefull tillgång framöver.
Jonathan Hemming, riksdagsvalkandidat
Korsholm